igår när jag cyklade hem på min cykel på borlänges gator började tänka på det här med humanitet. benämningen på ordet humanitet är "sätt att tänka och att handla som präglas av förstående av och medkänsla med andra människor, människovänlighet, välvilja."

de flesta svarar nog samma på den frågan om man tycker att humanitet är viktigt. mänskligheten vilar egentligen på att det finns humanitet. utan humanitet skulle människor förstöra för andra människor i långt mycket större utsträckning än vad de redan gör. men så finns det de människor man ibland undrar om de över huvudtaget vet vad humanitet innebär. de människor som verkar ha tappat omdömet om hur man behandlar andra människor tror jag aldrig rikigt fått lära sig vad det innebär att ge kärlek, eller ännu värre de kanske aldrig fått kärlek. de kanske aldrig fick de livsviktiga kramarna från sin mamma, eller tryggheten som finns i ett hem. hur ska de då kunna veta vad humanitet är när de aldrig fått uppleva den själva?

jag menar verkligen inte att det är någon ursäkt, att inte vara human när man inte fått uppleva humanitet. det är det verkligen inte. jag önskar bara att alla skulle kunna få uppleva kärlek, omtanke och trygghet. att det skulle vara en självklarhet. men det är det tyvärr inte, det är mångas verklighet att inte få allt det där. allt för mångas verklighet.

det är sådana människor jag brinner för. jag vill ge de en annan verklighet. jag vill få de att uppleva humanitet och kanske också genom det få de att bli mer förstående för andra människor.