nu ska jag snart åka mot kupolen och kolla på skor, sen ska jag åka och hämta isabelli och då ska vi åka till faluuun! och ja, jag förstår inte riktigt heller varför jag är uppe såhär tidigt, men vad gör man inte för att kunna shoppa lite känslor? jag ser fram emot dagen och jag hoppas verkligen att den blir jätte bra. ikväll ska jag äta hemma, vi har gäster och josefine hänger på. sen ska vi åka och träffa julie och isabell och äventyra hela kvällen lång. 

ha det bäst!
freja




för ni är bland det bästa jag har <3

imorgon är det lov och det ska bli bra bättre bäst

det finns så mycket jag vill skriva. som jag vill förklara för er så att ni på ett bättre sätt ska förstå mig. men jag vågar inte sätta ord på det. jag vågar inte få det svart på vitt. få det sådär tydligt. för jag trivs i dimman, jag trivs i världen när jag inte riktigt förstår själv. men jag kanske helt enkelt måste göra det. förklara det till och med för mig själv. bearbeta det bit för bit.

jag vet vad det handlar om men jag vill inte erkänna det

jag skiftar mellan att känna att jag mår bra och dåligt. jag kan gå runt och le vissa stunder på dagen medans jag får ett slag rakt emot mig av smärta. det tränger in och tar över allt. tar över mitt hjärta, det som redan fått så många slag. men det känns så konstigt att det är såhär det är. att jag kan känna både den smärtan samtidigt som jag under samma dag kan känna mig riktigt glad.

det värsta är att jag trodde att jag kommit bort från den tiden i mitt liv. jag trodde att alla skulle ha mognat nu, att dom ska ha lämnat högstadiet och allt vad det innebär. jag trodde att det nu skulle vara över men det kom tillbaka och det gör så ont att jag nu fått veta att det fortfarande kan göra mig illa så lätt.

det som gör att jag nu känner mig glad är ändå att jag vet att jag har så otroligt underbara vänner nu, som stöttar mig, som jag kan prata med. så jag tror att jag kommer kunna övervinna den där smärtan på ett bättre sätt. inte ta lika mycket smärta. för jag har ett bra liv nu och jag är så otroligt glad för det!

dom är inte värda det

jag är hemkommen från det stora landet, ländernas land och resornas resa. för de här två veckorna innehöll allt det och lite till. det känns som att jag har varit borta i två år och sen kommit tillbaka borttappad som en liten kattunge. men det kommer väl snart, att jag känner att jag landat i landet som är min verklighet. de här två veckorna har innehållit oändligt många skratt, upplevelser och händelser. det mesta har verkligen varit positivt.

vi har besökt så otroligt mycket så det är ingen idé att skriva allt. alcatraz, monterey och san fran är några exempel. alcatraz ligger i toppen på bästa utflykten måste sägas. jag har fått spendera mer tid med Jaci som jag gillar så otroligt mycket. mer orkar jag egentligen inte skriva om just resan, ni kan kolla bilder på facebook!


jag och elin i monterey, lovely!

Jaci och jag <3

hejsi!
vi har det jatte bra och det ar sjukligt varmt! snart ska jag ga ut och sola for att forhoppningsvis ga ifran min lakansvita kropp till lite farg. imorgon ska vi pa love fest i san fransisco och sen pa sondag ska vi till en sjo och sola och bada. veckan har varit bra men jobbig. det hela borjade egentligen inte sa bra men allt kanns mycket battre nu. nu ar det bara en vecka kvar till jag kommer hem till kalla sverige igen.

ha det bast!
puss freja