halsen slutar inte att göra ont och jag försöker kurera mig med ingefäraté, echinaforce och vila. tyvärr fortsätter kroppen säga emot så det blir inget jobb för mig imorgon heller. vilket känns skönt samtidigt som det svider att förlora pengarna. men ibland måste man väl helt enkelt lyssna på kroppen vilket jag ofta glömmer.

mina föräldrar har idag åkt upp till luleå och det svider i mig att jag får lov att vara kvar här i borlänge. när jag pratade med morfar idag tårades det i mina ögon. det finns verkligen ingen plats som saknas mer i mig än luleå.

freja