Det ser mörkt ut för världens finaste blomma. Jag köpte den för några veckor sen. Jag tänkte att den kunde lysa upp min vardag lite, men jag lyckades inte lysa upp dens vardag tillräckligt för att den skulle kunna lysa upp min. Den verkar ha gett upp mig, jag kanske inte gav den tillräckligt mycket kärlek. Nu hoppas jag att den repar sig, tar igen sig och orkar lysa upp mina dagar igen. Jag känner att jag behöver det. Jag ska göra mitt bästa, ge den mycket kärlek så den kan ge mig kärlek tillbaka. Allt handlar om det, man måste ge och ta. Gränslöst och kravlöst. Man ska göra det för att man vill. Och helt plötsligt kom vi in på något som ska vara en självklarhet i alla relationer.



Motgångar kommer alltid finnas i livet.
Vi människor gör vårat bästa, mer kan man inte göra.
Vi måste bara inse att det räcker så.