för att komma någonstans och för att känna lycka så tror jag att man kommer behöva offra saker eller kanske inte offra men testa, man kommer behöva känna smärta efter vägen för att på riktigt kunna uppskatta den där lyckan när den väl kommer. ibland måste man kasta sig ut i vad som verkar vara det okända och hoppas på det bästa. för på vägen utvecklas man och hittar nya vägar. för det är ju så att det är av våra misstag vi lär oss något av, och för att göra misstag så måste gå utanför sin trygghetszon in i det okända och lite läskiga. det är trots allt så att det är i det okända man många gånger hittar det fina och bra i livet.