igår var en typiskt tung dag, då ögonen inte vill öppna sig och tårarna kom alldeles för lätt. benen ville inte bära, hjärtat orkade inte. duschstrålen hjälpte inte ens igår, sakta rann vattnet ner för min kropp utan att ta med sig det onda. ett samtal och bröstet kändes lite lättare, en kaffe med en vän som inte går att beskriva med ord hur bra hon är och jag kände mig lite helare. jag är så innerligt glad för de vänner jag har. det är när jag är med er jag tar mig upp igen, tar mig upp till ytan för att ta några friska andetag. ni får mig att vilja andas, ni får mig att inse att livet kommer bli bättre. igår var en tung dag, idag vaknade jag upp och kände att livet kändes lite lättare. jag försökte gå in med den inställningen idag, försökte leva i en mer positiv anda, jag vet att jag har vänner som fångar mig och kommer alltid finnas där. tack för att ni är ni, jag menar det från botten av mitt hjärta.

It started out as a feeling
Which then grew into a hope
Which then turned into a quiet thought
Which then turned into a quiet word

And then that word grew louder and louder
'Til it was a battle cry